söndag 15 januari 2012

Ibland är det extra tacksamt

Jag har haft en sån där jobbig vecka där livet har varit oroligt och sömnlöst, men som sen slutade med lugn och trötthet. En knöl har hittats och orsakat ve och förbannelse, men nu har den diagnosticerats som ofarlig och livet kan åter återvända. Paranoid som jag är har jag ritat fan på väggen hela veckan och knappt vågat andas. Helt i onödan, tack o lov. Nu på tisdag ska jag operera handleden och eftersom att jag genomled en totalt ineffektiv vecka förra veckan är det bråttom bråttom nu för att hinna planera upp vad min vikarie ska fixa med. Utöver det måste jag kontakta sju föräldrar imorgon och be om ursäkt för att jag inte hört av mig förra veckan. Andetaget efter det ska jag berätta att jag blir borta från jobbet i minst två veckor och därmed kan jag varken träffa dem eller deras barn under den här tiden. Tre möten inplanerade imorgon som antagligen måste ställas in också, för nu ligger det en brännhet sjuåring här brevid mig som mest bara gnölar. Men mitt i allt har jag ändå perspektivet att allt är bra, vi mår bra, och snart kommer vi att må ännu bättre.

Kram

15 kommentarer:

  1. Mycket bra perspektiv men fy vilken jobbig vecka du haft.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Aouch.....nu kan det väl bara bli bättre vännen :-) Nattikram

    SvaraRadera
  3. Pjuh. Skönt att det var ofarligt och sjuklingen får krya på sig!

    SvaraRadera
  4. Skönt att det inte var något farligt!

    Hej förresten!

    SvaraRadera
  5. usch och fy tur att knölen var ofarlig ! hoppas operationen gick bra !!

    SvaraRadera
  6. Hoppas du mår bättre nu och tur att knölen var ofarlig! Kram

    SvaraRadera
  7. Usch och fy. Skönt att det var OK med knölen. Gick igenom samma sak förra våren, paralyserades helt av skräcken att det inte var ofarligt (eftersom vi dessutom just fått reda på att pappa var döende...).

    SvaraRadera
  8. Det lät svettigt.....hälsningar från en som bara tassade förbi....

    SvaraRadera
  9. Jisses, lycka till med att komma ikapp livet.

    SvaraRadera
  10. Hör av dig om du återkommer till bloggarnas värld.

    SvaraRadera
  11. Nej, jag minns inte dig...hamnade på din gamla blogg och så vips är jag. Lämnar alltid en hälsning där jag farit runt.
    Fint skrivet, tur att det var "ofarligt"!
    Är en egentligen seriös bloggare som tröttnade på allvaret i livet och startade Oumberliga bloggen, har även www.jernsaxen.blogspot.com en vård och sjukdomsblogg som vilar just nu p g a för mycket "smärta"!

    Annars är det klackarna i taket! (ler)
    Kram och hälsning ifrån Oumberlige Peter!

    SvaraRadera